Långsam läkning.
Wahidahs baktass läker snabbt. Den ser redan ganska fin ut. Framtassarna däremot.. De vägrar bli bättre i samma takt. Kanske Wahidah slickar på dem massor under nätterna? Hon piper så förbannat när hon har tratt och ska sova, så på nätterna tar jag av den. Får nog börja ha den på ändå för att se om det kan få tassarna att läka snabbare...
Igår kom Camilla hit med sina två italienare. Den ena, April, träffade vi i fredags, men Natascha var ny. Zala blev lite förvirrad när vi möttes inne i centrum. Det var roligt med April, hon viftade på svansen och ville hälsa, men så var det ju Natascha.. Ny hund = smått läskig hund. Det tog ett litet tag innan hon kunde slappna av men sedan var allt fint.
April, som är den sötaste italienare jag mött:
Vi tränade lite också, jag och Wahidah, innan Camilla kom.
Apportering, ställande under gång och platsliggning, precis som planerat.
Apporteringen gick okay. Ibland höll hon jättefint, ibland tuggade hon. Jag tog apporten från henne när hon tuggade och berömde mycket när hon höll fint. Jag hoppas det ger resultat snart...
Ställande under gång gick fint. Wahidah låser sig fast i marken så fort jag säger "stå". Till det dåliga hör det faktum att hon, när vi går längre sträckor, vet när jag brukar säga åt henne att stå. Det gör att hon saktar ner, går bakom och till sist stannar själv, utan att jag säger något. Därför gjorde jag så att jag ibland sa åt henne att stå efter 2 meter, ibland efter.. väldigt många meter samtidigt som jag var noga med att aldrig säga åt henne att stå där som jag brukar säga åt henne att stå. Efter en liten stund följde hon med bättre, men jag tror att vi behöver träna en del på det där...
Platsliggningen gjorde jag enkel, eftersom hon fick för sig att resa sig första gången... Vi började om och då såg jag till att stå ca 5 meter bort under en minut. Wahidah låg fint och fick korv som belöning. Jag misstänker dock att jag mer eller mindre omedvetet försöker få hennes uppmärksamhet när hon ligger... Vi behöver nog filma platsliggningen.
Igår kom Camilla hit med sina två italienare. Den ena, April, träffade vi i fredags, men Natascha var ny. Zala blev lite förvirrad när vi möttes inne i centrum. Det var roligt med April, hon viftade på svansen och ville hälsa, men så var det ju Natascha.. Ny hund = smått läskig hund. Det tog ett litet tag innan hon kunde slappna av men sedan var allt fint.
April, som är den sötaste italienare jag mött:
Vi tränade lite också, jag och Wahidah, innan Camilla kom.
Apportering, ställande under gång och platsliggning, precis som planerat.
Apporteringen gick okay. Ibland höll hon jättefint, ibland tuggade hon. Jag tog apporten från henne när hon tuggade och berömde mycket när hon höll fint. Jag hoppas det ger resultat snart...
Ställande under gång gick fint. Wahidah låser sig fast i marken så fort jag säger "stå". Till det dåliga hör det faktum att hon, när vi går längre sträckor, vet när jag brukar säga åt henne att stå. Det gör att hon saktar ner, går bakom och till sist stannar själv, utan att jag säger något. Därför gjorde jag så att jag ibland sa åt henne att stå efter 2 meter, ibland efter.. väldigt många meter samtidigt som jag var noga med att aldrig säga åt henne att stå där som jag brukar säga åt henne att stå. Efter en liten stund följde hon med bättre, men jag tror att vi behöver träna en del på det där...
Platsliggningen gjorde jag enkel, eftersom hon fick för sig att resa sig första gången... Vi började om och då såg jag till att stå ca 5 meter bort under en minut. Wahidah låg fint och fick korv som belöning. Jag misstänker dock att jag mer eller mindre omedvetet försöker få hennes uppmärksamhet när hon ligger... Vi behöver nog filma platsliggningen.
Kommentarer
Trackback
