Zalaträning.
Även ikväll fick Zala träna.
Först sitta och sitta fint, som hon tycker är lätt och lite kul. Inga problem där. Hon är seg, men det är hon alltid och jag tror att det till stor del beror på att hon är lite stel.
Sedan fortsatte vi med lampsläckande. Flera gånger var hon på med nosen, idag utan tvivel om att det var lampknappen hon skulle nosa på (men post it-lappen är fortfarande där). Och gissa vad - hon lyckades släcka lampan! Hela två gånger släckte hon den och fick massor av kliande på halsen och extra mycket godis. Igår var det en gång, idag två, imorgon tar vi nog en paus och i övermorgon kanske det blir tre släckningar?
Älskade, duktiga Zala!
Vi provade även lite fotgående och "stå". Fotgåendet gick finfint och hon stannade "som vanligt". Dvs att hon stannar först när jag stannat, men i alla fall står istället för att sätter sig. När vi körde fotgående så gick hon bredvid mig två eller tre steg, satte sig fint bredvid mig och hade faktiskt hyfsat bra position också! (dock tittar hon inte på mig, men det skiter vi i just nu) Hon satte sig bredvid, vi gick, stannade, gav godis, gick, stannade, godis - klart.
Det blir ju ganska många olika moment som tränas med henne och jag har ju verkligen inga höga krav alls. Men, hon får lite att tänka på och hon blir långsamt duktigare och duktigare. Hon får vara halvdan, nästan usel, på många olika moment så att vi i alla fall kan variera träningen. Innan vi har något som sitter perfekt så är det ingen idé att försöka träna ett enda moment till perfektion. För ÅH vad hon skulle tröttna och idiotförklara mig om jag någon gång tjatade, tragglade moment i evigheter eller bad om många olika saker innan godiset kom. Det är verkligen en helt annan sak att träna med en 9årig, svårmotiverad dam än att träna med en 2årig, överpositiv och samarbetsvillig tokstolle.
Först sitta och sitta fint, som hon tycker är lätt och lite kul. Inga problem där. Hon är seg, men det är hon alltid och jag tror att det till stor del beror på att hon är lite stel.
Sedan fortsatte vi med lampsläckande. Flera gånger var hon på med nosen, idag utan tvivel om att det var lampknappen hon skulle nosa på (men post it-lappen är fortfarande där). Och gissa vad - hon lyckades släcka lampan! Hela två gånger släckte hon den och fick massor av kliande på halsen och extra mycket godis. Igår var det en gång, idag två, imorgon tar vi nog en paus och i övermorgon kanske det blir tre släckningar?
Älskade, duktiga Zala!
Vi provade även lite fotgående och "stå". Fotgåendet gick finfint och hon stannade "som vanligt". Dvs att hon stannar först när jag stannat, men i alla fall står istället för att sätter sig. När vi körde fotgående så gick hon bredvid mig två eller tre steg, satte sig fint bredvid mig och hade faktiskt hyfsat bra position också! (dock tittar hon inte på mig, men det skiter vi i just nu) Hon satte sig bredvid, vi gick, stannade, gav godis, gick, stannade, godis - klart.
Det blir ju ganska många olika moment som tränas med henne och jag har ju verkligen inga höga krav alls. Men, hon får lite att tänka på och hon blir långsamt duktigare och duktigare. Hon får vara halvdan, nästan usel, på många olika moment så att vi i alla fall kan variera träningen. Innan vi har något som sitter perfekt så är det ingen idé att försöka träna ett enda moment till perfektion. För ÅH vad hon skulle tröttna och idiotförklara mig om jag någon gång tjatade, tragglade moment i evigheter eller bad om många olika saker innan godiset kom. Det är verkligen en helt annan sak att träna med en 9årig, svårmotiverad dam än att träna med en 2årig, överpositiv och samarbetsvillig tokstolle.
Kommentarer
Trackback
