Salukitrix

Nu har jag sett till att lära hundarna lite nytt!

Zala har jag lärt "hopp". När jag säger "hopp" åt Wahidah så hoppar hon rakt upp i luften. Tanken är väl att Zala också ska göra det någon gång, men i nuläget hoppar hon upp och ställer tassarna på mig. Hon förstår i alla fall vad det är tänkt att hon ska göra.

Jag har även börjat lära henne "backa". Det började jag med idag och det gick helt okay. Förhoppningsvis tar det inte lång tid innan hon lärt sig det.

När det gäller Wahidah har jag mest fokuserat på att repetera det vi redan kan. Det räcker ju inte med att lära sig sakerna en gång har jag märkt.. Tränar man inte på ett tag så glöms saker bort. Idag kollade jag hur mycket hon kunde av olika trick och det som vi får jobba mest på, om jag vill ha det bra, är backa och snurra. Jag skulle gärna lära henne några nya trick också, men jag vet inte riktigt vad jag ska lära henne. Det kanske dyker upp någon idé snart.

Snart ska hundarna få mat, sedan bär det av hem till min kära mor där vi ska titta på tv. Ja, vi tittar på tv alla tre. Zala föredrar hundprogram. Hon tittar nyfiket på hundarna, lyssnar noga om någon skäller och ser förvånad ut. Wahidah tittar också, men gillar lite allt möjligt, det behöver inte ens vara djurprogram hon tittar på. Det viktigaste för henne verkar vara att något rör sig. Program i "usa-stil" när de klipper skitsnabbt mellan olika kameravinklar osv bryr hon sig inte om, däremot gillar hon att se konståkning, folk som dansar, djur som springer, snabba bilar eller båtar... Allt som rör sig och inte tar jättestor plats på skärmen verkar fungera bra.

Idag regnar det (trots att det på SMHI står att det inte regnar..). Varken jag eller hundarna vill ut och därför passade jag på att träna lite med dem istället för den planerade långpromenaden.

Jag började med Wahidah.
En del bus, sedan lite tricks, lite bus och så avsluta med 1ans apportering.


Jag är nöjd med att hon (som alltid) leker. Jag är väldigt nöjd med att jag kan avbryta leken, få henne att släppa kamptrasan och sedan vara på igen. Dessutom är jag glad för att jag själv kommer ihåg att belöna det faktum att hon släpper när jag vill. Det har vi tränat massor på, just att kunna styra leken utan att den för den sakens skull blir tråkig. Jag är även glad för att hon leker med mig, även när jag inte har leksaker, godis eller annat.

Jag gillar att hon fått balans när hon "sitter fint", att hon numera kan gå slalom utan att jag leder med godis (jag tror faktiskt att det här var första gången hon gjorde det) och framförallt, att det känns som om träningen flyter på lite. Dessutom blev jag lite förvånad över att hon inte tuggade alls på apporten - och glad för att jag själv hade vett nog att nöja mig då, inte traggla vidare bara för sakens skull.

Sedan var det Zalas tur!
Henne försökte jag lära "vacker tass". Godis i handen och så satte jag mig bredvid henne. Eftersom hon är en sådan hund som använder tassarna så fort hon vill något så var det här inte så väldigt svårt för henne. Kanske hennes nya favorittrick?


Sist ut, Wahidah igen!
Även hon skulle få lära sig "vacker tass". Där har man inte lika mycket gratis. Det tog många minuter innan hon ens tänkte på att lägga upp tassen på min hand. Jag vet inte hur väl det syns i filmklippet, men när jag klickade för att hon la upp tassen på min hand så blev det en liten "aha-upplevelse" för henne, och efter det så flöt det ju på ganska bra.


Förövrigt tror jag att jag ska göra om mina bloggkategorier här. Nu har jag ju bara "Zala", "Wahidah" och "Hundrelaterat". Det känns som om det hade varit bättre med trickträning, lydnad, vardagsgrejs, äventyr, övrigt och hundrelaterat. Eller? Vad blir bäst?

Jag tränade lite tricks med Zala också.

Försökte få henne att gå slalom mellan mina ben.. Vilket inte är helt lätt eftersom hon verkar tycka att det är smått obehagligt att gå mellan benen, precis på samma sätt som hon inte vill gå genom dörrar som inte är helt öppna osv. Jag fick kasta godis på marken för att öht få henne att gå mellan mina ben, och längre än så kom vi inte idag.

Hon fick släcka lampa någon gång, sitta fint en gång och buga lite. Allt det gick kalasbra.

Sedan tränade vi på "stå". Jag gick, Zala följde med, jag sa "stå" och hon stannade! faktiskt! Hon verkar ha lärt sig nu vad jag vill att hon gör, och hon har helt klart förstått vad ljudet från klickern innebär.. Så fort hon hör klicket börjar hon kolla runt på marken efter godis. (Jag ger henne aldrig godis ur handen eftersom jag då inte skulle ha några fingrar kvar...) Jag gick ett varv i lägenheten med Zala efter mig, sa "stå" lite då och då och nog fasen stannade hon varje gång! Helt otroligt! Får man bara till fotgåendet lite halvdant kan man nog få ihop ett ordentligt ställande under gång. Det hade varit något det...

Igår satt jag och kollade freestyleklipp på youtube. Där hittade jag bland annat det här, som fick mig otroligt glad och sugen på att själv prova på freestyle.



Jag satt även och läste i några hundtidningar, där det stod om olika trick, stod om hundar som gjorde något speciellt och det fanns även en gammal artikel om just freestyle. Efter att ha läst en del har jag nu hittat några nya trick att försöka lära hundarna:
Flytta föremål från golv till hink.
Dra till sig godis med hjälp av snöre eller liknande.
Gå i en 8:a runt förarens ben.
Hoppa genom förarens ben som hålls som en cirkel.

Saker som sedan tidigare finns på "att lära-listan" är:
Spela död
Hopp över ben
Snurra på bakbenen (piruett)
Vacker tass
Skämmas (lägga tassen på nosen och se ut som om hon skäms)
Mellan (Gå mellan förarens ben framåt)

Utöver det ska jag få till momenten i lydnadsklass 1 så bra att jag kan tävla med lilla Wahidah och jag ska försöka få till samma moment med Zala i alla fall halvdant. Därefter ska momenten ur klass 2 tränas med Wahidah.

Sedan vill jag ju gärna träna agility också, prova på spår och så ska jag självklart se till att Wahidah får tävla lure coursing i framtiden. Licens har hon ju.

Jag kom på att jag inte har något filmbevis på att Zala faktiskt kan buga. Det kanske inte finns filmklipp när Wahidah gör det heller, men hon slipper av förklarliga skäl all träning nu.

Så här har vi det, filmbeviset. Jag filmade det för en liten stund sedan ute i köket. Nog går det segt och hon hade inte gjort det om jag inte haft något gott åt henne (idag var det blodpudding), men hon är sötast i världen i mina ögon.

Sådär! Då har anmälningsbekräftelsen till utställningens första dag kommit, och jag mailade ansvarige för andra dagen, fick svar att hon skickat mail till mig men tydligen har inte det kommit fram då.. Nåja, i vilket fall som helst innebär detta att mina hundar fakiskt är anmälda och klara. Det innebär också att jag för första gången någonsin kommer vara på en tvådagarsutställning. Det är även första gången jag ställer på någon plats som är längre ner i landet än Stockholm.. Förhoppningsvis blir det trevligt.


Jag tränade tricks med hundarna idag och Wahidah har fått springa i rastgården.

Zala fick släcka lampan och öva på att stanna när jag vill det. NU verkar det ha lossnat för henne att hon ska stanna när jag säger "stå", även om jag går lite. Jag vet inte om det är hon som är lite.. seg eller om det är jag som gör något knas. Ibland får jag för mig att hon inte förstår vad klicket betyder, men varje gång jag bestämmer mig för att kolla det, så visst fan förstår hon. Hon tycker väl helt enkelt inte att hon behöver lära sig något.

Med Wahidah körde jag kontaktövningar och därefter blev det lite tricks. Släcka lampan, gå slalom, hoppa, krypa... Det var kul och hon var jätteduktig. Kontaktövningarna gick som jag hoppats på. Så tja, jag är helt klart nöjd.

Imorgon får det bli en långpromenad. Förhoppningsvis hindras vi inte av värmen...

Jag började med att träna lite med Wahidah. Några småtricks som att släcka lampa, gå slalom mellan benen och buga sig. Bara för att ha gjort något och utan att det skulle kunna gå dåligt eller bli tråkigt. Hon fick också för sig att gå fot några meter, utan att jag egentligen bad om det. Riktigt duktig var hon.

Men, till Zala.
Jag började träningen med att träna lite på att stanna på kommando. Gick lite bättre än det gjort tidigare och jag var nöjd. Därefter skulle hon få släcka lampan. Dock verkar det som att hon helt glömt bort vad det rör sig om, så vi får väl börja om där igen... Nu fick jag henne att efter ett tag nosa på lampknappen.

Vi tränade lite mer på att stanna på kommando. Nu börjar det sitta riktigt bra! Efter att jag sagt "stå" så tar hon ett steg, sedan stannar hon finfint och verkar göra det även om jag fortsätter gå.

Tyvärr hittade jag inte kompaktkameran, så jag lyckades inte filma något. Men i alla fall, jag började med att lära henne att buga. Handen med godis strax ovanför marken, under huvudet, och nog fasen bugade hon! Efter ett tag verkade hon ha förstått rätt fint vad det går ut på, kanske hon förstår det bättre än Wahidah.. Om jag inte glömmer bort att träna det nu så lär hon kunna buga helt perfekt om ett tag! Nästa gång ska det filmas...

Idag fick jag för mig att lära Wahidah att buga på kommando. Första tanken var att shejpa fram det, att klicka när hon av sig själv "bugade" och belöna det för att sedan lägga på kommando. Insåg sedan att när hon lägger sig, så går det så satans snabbt att jag inte hinner belöna halvvägs och sträcker på sig, ja det gör hon ytterst sällan, mest på morgonen när vi kliver upp ur sängen...

Så det fick bli till att lära in det "på gamla vanliga sättet", med att be henne göra något och belöna allt som var i närheten av bra. Jag höll en godis nästan i marknivå, ungefär rakt under hennes huvud. Hon böjde sig ner, bugade och fick klick och godis. Efter att ha gjort så några gånger började jag säga "buga!" samtidigt som hon började böja sig ner. Jag tror att hon hann koppla ihop det hela lite innan vi slutade.

Jag tog även fram lådan som vi använder när vi tränar bakdelskontroll. Hon blir duktigare och duktigare, gick fint runt den med baktassarna bredvid mig och höll finfin kontakt flera gånger.
Lådan använde jag även när vi sedan tränade inkallningar. Jag ställde mig helt enkelt bredvid lådan och när hon kom så gick hon upp med tassarna på den, snurrade runt med bakdelen och hamnade jättefint bredvid mig. Om jag får till det där utan kartongen och i högre hastighet, då har vi en förbannat bra inkallning. Snabbheten lär inte vara några problem. Varje gång vi tränar på tillräckligt stor yta så är hon ganska snabb. Problemet är, som vanligt, precisionen, men det löser sig förhoppningsvis.

Julia var här och hon fick agera testledare och så lekte vi lydnadstävling. Vi började med platsliggning, mest för att jag skulle ha någon som verkligen såg till att jag inte fick för mig att gå fram för tidigt. Jag förklarade för Julia hur hon skulle göra och så tog hon tid. 1½ minut, jag stod kanske 4½-5 meter bort. Inga som helst problem och att sätta henne upp efter platsliggningen gick bättre än vanligt! Heja oss!

Det var dags att träna lite på kvällen. M frågade om han skulle filma varpå jag svarade "Det är ingen idé, hon kan ändå inte släcka lampan." Hans svar blev "Idag kanske hon kan!" och därefter satte han igång att filma och jag började träna. Såhär blev det:

Det blir bara roligare och roligare att träna med Zala. Ju varmare det blir, desto gladare blir Zala och nu när jag precis köpt massor av nytt hundgodis så är hon gladare än vanligt.

Idag fick hon som vanligt sitta fint, ligga och stå på kommando. Hon fick dessutom sockerkaka som belöning då, eftersom min mor var här och hade med sig sockerkaka som inte gick åt helt. Glad Zala!

Vi gick vidare med lite lampsläckning och putta på apportbocken. Hon gjorde som vanligt, nosade på lampknappen och puttade på apporten med nosen. Det känns tveksamt om vi någonsin kommer längre än så. Jag ska försöka fundera ut några bättre inlärningssätt och försöka komma på andra tricks som kan vara lätta att lära henne.

Fotgående tränade vi också på och ÅH vad duktig hon var! Älskade lilla Zalaskrutten var så duktig att jag nästan kunnat utföra någon liten glädjedans där mitt i köket. Hon satte sig fint bredvid mig, gick nära mig när vi gick framåt något steg, satte sig fint bredvid mig utan att jag sa något, följde med på en gång när jag började gå, satte sig fint igen i slutet. Duktiga Zala! Vi ska nu börja försöka få till det där med kontakten. Det känns inte som en omöjlighet eftersom hon redan nu är ganska kontaktsökande. Vi får se hur det går.

Idag tränades det lite med Zala.
Fotgåendet gick helt okay. Hon fick även sitta fint någon gång, ligga och stå.

Sedan tränade vi på att släcka lampa. Hon var på och duttade med nosen. Många gånger. Sedan KLICK så släcktes lampan! En gång under dagens lampträning gick det. Dumt nog slutade jag inte efter att hon släckt, utan försökte få henne att göra det igen. Slå mig i huvudet någon?

Wahidah försökte jag träna lite med. Det gick uselt. Hon är för seg och det slutade med att hon bara behövde sitta, ligga eller stå på kommando. Varierade lite så att det ibland blev sitt-stå, ibland sitt-ligg, ligg-stå osv. Vissa gånger flyttades hon inte ens framåt när hon växlade läge. Det får vara dagens bedrift från vår sida.

Även ikväll fick Zala träna.

Först sitta och sitta fint, som hon tycker är lätt och lite kul. Inga problem där. Hon är seg, men det är hon alltid och jag tror att det till stor del beror på att hon är lite stel.

Sedan fortsatte vi med lampsläckande. Flera gånger var hon på med nosen, idag utan tvivel om att det var lampknappen hon skulle nosa på (men post it-lappen är fortfarande där). Och gissa vad - hon lyckades släcka lampan! Hela två gånger släckte hon den och fick massor av kliande på halsen och extra mycket godis. Igår var det en gång, idag två, imorgon tar vi nog en paus och i övermorgon kanske det blir tre släckningar?
Älskade, duktiga Zala!

Vi provade även lite fotgående och "stå". Fotgåendet gick finfint och hon stannade "som vanligt". Dvs att hon stannar först när jag stannat, men i alla fall står istället för att sätter sig. När vi körde fotgående så gick hon bredvid mig två eller tre steg, satte sig fint bredvid mig och hade faktiskt hyfsat bra position också! (dock tittar hon inte på mig, men det skiter vi i just nu) Hon satte sig bredvid, vi gick, stannade, gav godis, gick, stannade, godis - klart.

Det blir ju ganska många olika moment som tränas med henne och jag har ju verkligen inga höga krav alls. Men, hon får lite att tänka på och hon blir långsamt duktigare och duktigare. Hon får vara halvdan, nästan usel, på många olika moment så att vi i alla fall kan variera träningen. Innan vi har något som sitter perfekt så är det ingen idé att försöka träna ett enda moment till perfektion. För ÅH vad hon skulle tröttna och idiotförklara mig om jag någon gång tjatade, tragglade moment i evigheter eller bad om många olika saker innan godiset kom. Det är verkligen en helt annan sak att träna med en 9årig, svårmotiverad dam än att träna med en 2årig, överpositiv och samarbetsvillig tokstolle.

Även idag fick Zala anstränga hjärnan lite. Det blev lite fotgående (som tyvärr gick sämre än förra gången), hon fick stanna på kommando, sitta fint, ligga och det nya - släcka lampa!

Först tog jag fram en post it-lapp och gav henne beröm så fort hon nuddade den med nosen. Efter ett litet tag satte jag post-it lappen på lampan och berömde när hon var på lappen med nosen. Därefter blev det beröm när hon nuddade själva knappen med nosen.

Hon lyckades faktiskt att släcka en gång, men självklart kom inte det på film.
Det här är vad vi fick med: (och ja, filmrutan är av någon konstig anledning väldigt ihoptryckt)

Efter några dagars allvar med lydnadsträning kändes det läge för något lite flummigare, som tricksträning. Slalom mellan benen, sitta "fint", snurra, backa, släcka lampan, hopp och studsa framåt på bakbenen. Allt det kördes igenom med Wahidah och det mesta gick fint. Det som går bäst är sitta fint, hoppa och släcka lampan. Backandet är svårast, men också det vi tränat minst på. Slalomen verkade Wahidah nästan glömt bort, dumt nog, men ganska okay gick det ändå.

Vi tränade även lite fotgående och pga liten yta (vi tränade i köket igen) så la jag fokus på tempoväxlingar från normalt tempo till låååångsamt tempo. Att springa brukar inte vara några problem, men att gå riktigt långsamt var om möjligt ännu lättare. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att filma det någon dag.

Annars går jag mest och önskar att jag haft träningssällskap. Det är lätt att börja slarva, att tappa motivationen osv om man hela tiden är själv. Så fort Wahidah slutat löpa blir det till att besöka brukshundklubbar.

Fröken W tyckte tydligen att det var lekdags vid 9-tiden på kvällen. Så, för att få lite lugn och ro blev det ett litet träningspass och jag bestämde mig för att köra igenom "hopp", inkallning, släcka lampa, apportering och avsluta med platsliggning.

Hoppa på kommando är något av det roligaste Wahidah vet. Att få beröm för att hon studsar rakt upp i luften, kan det bli bättre? Jag lärde henne det för några veckor sedan, genom att hålla en hand med en godisbit en liten bit ovanför hennes huvud, dra den lite bakåt men samtidigt uppåt. För att försöka få tag i den började hon då ställa sig lite på bakbenen, jag klickade, godiset kom och snabbt förstod hon vad det hela gick ut på. Nu håller jag bara min hand rakt ut och säger "hopp!" men när vi är "klara" vill jag inte behöva använda både handen och rösten utan enbart rösten.

Inkallningen blev på kort sträcka nu, bara några få meter eftersom vi tränade i köket. Jag fokuserar dock på att få henne att inte tjuvstarta och att sedan sätta sig snabbt. Om vi sedan kör 10meters-sträcka eller 3meters-sträcka spelar ingen roll. Förut ropade jag alltid på henne efter en viss tid, det tog alltid lika lång tid innan jag ropade och hon började förstå när själva ropet skulle komma. Tjuuuvstart. Genom att börja variera tiden det tar innan jag ropar har hon börjat vänta på kommandot innan hon kommer. Toppenbra! Dessutom har hon, sen jag började bli noga med att bara belöna när hon satte sig snabbt bredvid mig, att oftare börja göra det. Idag gick allt klockrent och jisses vad jag är stolt!

Släcka lampan går som vanligt fint. Det är, precis som "hopp" inget jag tränar seriöst med utan det blir mest något vi petar in för att variera uppgifterna lite. Dessutom tycker Wahidah att det är lätt.

När det gäller apporteringen har vi börjat träna på lydnadstvåans apportering. Kasta iväg apporten, få hunden att hämta den och sedan sätta sig bredvid med apporten i munnen. Puh! 1ans apportering fungerar felfritt. Hon sitter bredvid mig med ögonkontakt, tar apporten när jag säger åt henne att göra det och släpper först när jag säger "loss". Jag har upptäckt att det är lättare att träna 2ans apportering om vi gör det direkt efter att ha kört 1ans apportering i alla fall en, kanske två gånger. Så, nu gjorde jag det och kastade sedan apporten bara ca 1½ meter. Wahidah kom med den till mig, väntade faktiskt på "apport"-kommando innan hon hämtade den och jag tog den från henne så fort hon kom tillräckligt nära. Jag är stolt och när det väl sitter fint så ska jag höja kraven och se till att hon kommer och sätter sig bredvid mig. Nu ligger dock fokus på att få henne att hämta den öht.

Platsliggningen brukar vi ha i slutet ibland, för att få henne att varva ner och för att kunna ta den när hon är lite småtrött. Eftersom vi tränade i köket blev det inte direkt något avstånd att tala om och jag ställde mig därför lite bakom ett hörn, så att hon inte såg mig helt. I en minut låg hon kvar och därefter gick jag till henne, gav henne godisen på marken mellan framtassarna, klappade lite på henne och lät henne sedan göra vad hon ville (vilket blev - gå till sängen och sova. Toppen!)

För att sammanfatta det hela kan man väl säga att jag är jäkligt nöjd med Wahidah idag. Vi har dessutom hunnit med en långpromenad och bus i en stor rastgård tillsammans med Zala.

Titta, våren är på väg även i Stockholm och det har varit sol hela dagen!