Lek med MIG.

Säga vad man vill, men det är inte alltid lätt att träna, inte ens med Wahidah som är otroligt lättmotiverad. Hon älskar bollar, pinnar, allt ätbart, dragkamp, "brottas" med mig osv. Jag har flera gånger kunnat plocka upp ett grässtrå, vifta lite med det och använda det som leksaksbelöning.

MEN sedan kommer man ju till det faktum att om man ska tävla lydnad, då behöver hunden kunna vara lös.

Wahidahs inkallning börjar bli helt okay, hon kommer när jag ropar - när hon har sprungit av sig det värsta och jag kan vara intressantare än omgivningen. Korv är underbart, dragkampstrasor och stora pinnar/grenar också. MEN om hon råkar få tag på pinnen, eller om den går av, eller om hon lyckas ta dragkampstrasan från mig.. Ja då lär jag få vänta på att få fast henne.

Wahidah är sådan som tycker att om hon fått tag på leksaken, då är den hennes, hon har "fångat ett byte" och springer runt med det i full fart, runt, runt, runt och går absolut inte att få tag på. Jag minns mycket väl när vi skulle testa "sök" på min förra skola. Wahidah skulle i slutet få kampa lite, men hjälpmänniskan släppte trasan. Wahidah stack iväg, överlycklig och hade det inte varit för att hon tappade den och jag rusade i full fart och fick tag på den innan henne hade jag nog fått vänta riktigt länge på att få fast henne.

Det ställer vanligtvis inte till så stora problem. Jag ser bara till att inte ge henne saker. Men, jag är otroligt sugen på att gå MH med Wahidah och i slutet av vissa lekmoment så kastas kampleksaken till hunden. Jag har inte sett att den inte gjort det i något av de många youtubeklipp jag sett i alla fall... Dessutom hade det ju varit skönt att få till bättre inkallning.

Så nu tränar vi. Varje dag som jag inte orkar träna tricks eller lydnad så leker vi och då tränar vi dels på "loss". Jag ska bestämma när leken startar och slutar. Dels tränar vi på att hon ska komma med leksakerna till mig istället för att leka själv.

I början fick jag bända upp hennes mun för att få henne att släppa kamptrasan. Nu när jag låter henne kampa vidare så fort hon släppt och lärt henne att det lönar sig att släppa när jag säger till går det bättre och bättre. Hon släpper oftast vid "loss"-kommando. Det är lättare med bollen än med dragkampstrasan och det är lättare om vi är på begränsad yta.

Vi stänger in oss i köket, leker där och tja, om hon inte kommer så är det så tråkigt överallt att det blir roligast att komma till mig och fortsätta leka. Det är nog så man får göra, se till att man själv alltid är roligare än omgivningen. Det gäller bara att komma på hur mycket man måste "skala bort" för att få det till att man själv är roligast.

Jag kommer nog aldrig vara roligare än en hare, kanske inte heller roligare än en annan hund när hon väl börjat leka med den, men jag hoppas på att kunna bli roligare än "ingenting" och "bara springa" - i alla fall när jag har med någon leksak...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0