Hopp och ligg.
Nu har jag precis satt mig vid datorn efter att ha tränat hopp över hinder och platsliggning. Mellan momenten blev det några stegs fotgående och släcka lampa en gång.
Vi fortsatte där vi slutat förra gången med hoppet. Jag lekte med Wahidah innan vi började träna och när hon kändes "igång" så byggde jag upp det lilla hindret som består av två tidskriftsamlare och en tumstock. Jag parkerade Wahidah på ena sidan hindret, kastade bollen, sa "över" när hon hoppade och tog bollen från henne när hon fångat den och fattat att den var hennes.
Så var det ju tänkt att vi skulle göra flera träningstillfällen i rad, men mitt tålamod är inte det bästa och Wahidah verkade med på noterna... Så, efter att ha gjort så några gånger satte jag henne ner på ena sidan hindret, gick över till andra sidan, ropade "över!" - och vad gör hon inte om finfint hoppar över hindret så fort jag ger kommando! Klick och kastad boll. Sedan provade vi igen. Och en tredje gång. Det gick utmärkt alla tre gånger och sedan slutade vi. Nu ska jag passa mig så att jag inte jäktar iväg, utan börja variera hur lång tid det tar innan jag säger åt henne att hoppa osv, så att det verkligen är helt klart för henne vad hon ska göra innan vi går vidare.
Några stegs fotgående och släcka lampan gick utan problem alls, men jag borde lära mig att inte släcka den enda tända lampan i lägenheten när det är kolsvart ute... Det blir svårt att se hund och lampknapp och Wahidah ser inte godisen hon får. Knasigt problem kanske.
Platsliggningen gick inte lika bra som förra gången vi tränade det. Jag borde nog ha kört lite mer "lugna saker" mellan hoppet och platsliggningen, för Wahidah var lite upp i varv och efter en halv minuts platsliggning började hon krypa iväg. Jag avbröt henne och började om. En minut och ca 15 sekunder låg hon, finfint och inga problem. Längre ville jag inte köra med tanke på tidigare krypande.
Jag vet inte om jag kanske ska börja köra platsliggningen i början av träningspassen. Hon är ju lugnast då och det är platsliggningen man startar med när man tävlar - men när Wahidah är som lugnast är hon också mer ofokuserad på mig än när vi tränat lite. Därför avslutar jag alltid med platsliggningen, för att hon är fokuserad och för att ha något att "varva ner med" så att hon kan ta det lugnt efter träningen och inte fnatta runt och vilja busa allt för mycket. Med platsliggningen i slutet har hon inga problem att så fort vi kommer in i rummet, direkt lägga sig på sängen och vila.
Vi fortsatte där vi slutat förra gången med hoppet. Jag lekte med Wahidah innan vi började träna och när hon kändes "igång" så byggde jag upp det lilla hindret som består av två tidskriftsamlare och en tumstock. Jag parkerade Wahidah på ena sidan hindret, kastade bollen, sa "över" när hon hoppade och tog bollen från henne när hon fångat den och fattat att den var hennes.
Så var det ju tänkt att vi skulle göra flera träningstillfällen i rad, men mitt tålamod är inte det bästa och Wahidah verkade med på noterna... Så, efter att ha gjort så några gånger satte jag henne ner på ena sidan hindret, gick över till andra sidan, ropade "över!" - och vad gör hon inte om finfint hoppar över hindret så fort jag ger kommando! Klick och kastad boll. Sedan provade vi igen. Och en tredje gång. Det gick utmärkt alla tre gånger och sedan slutade vi. Nu ska jag passa mig så att jag inte jäktar iväg, utan börja variera hur lång tid det tar innan jag säger åt henne att hoppa osv, så att det verkligen är helt klart för henne vad hon ska göra innan vi går vidare.
Några stegs fotgående och släcka lampan gick utan problem alls, men jag borde lära mig att inte släcka den enda tända lampan i lägenheten när det är kolsvart ute... Det blir svårt att se hund och lampknapp och Wahidah ser inte godisen hon får. Knasigt problem kanske.
Platsliggningen gick inte lika bra som förra gången vi tränade det. Jag borde nog ha kört lite mer "lugna saker" mellan hoppet och platsliggningen, för Wahidah var lite upp i varv och efter en halv minuts platsliggning började hon krypa iväg. Jag avbröt henne och började om. En minut och ca 15 sekunder låg hon, finfint och inga problem. Längre ville jag inte köra med tanke på tidigare krypande.
Jag vet inte om jag kanske ska börja köra platsliggningen i början av träningspassen. Hon är ju lugnast då och det är platsliggningen man startar med när man tävlar - men när Wahidah är som lugnast är hon också mer ofokuserad på mig än när vi tränat lite. Därför avslutar jag alltid med platsliggningen, för att hon är fokuserad och för att ha något att "varva ner med" så att hon kan ta det lugnt efter träningen och inte fnatta runt och vilja busa allt för mycket. Med platsliggningen i slutet har hon inga problem att så fort vi kommer in i rummet, direkt lägga sig på sängen och vila.
Kommentarer
Trackback
