Salukitrix

Det finns en sak jag inte riktigt förstår och det är varför så många börjar i fel ände med hundträningen.

Jag läser/skriver väldigt mycket på internet i forum, bloggar osv. Nästan varje dag, absolut minst en gång i veckan, hittar jag nya inlägg skrivna av folk som vill ha hjälp med träning av sin valp. Inget fel i det, hjälp är bra och det är underbart att folk frågar när de känner sig osäkra på om de gör rätt.

Det som får mig att reagera är att "alla" börjar i fel ände. Många skriver saker i stil med: "När jag tränar sitt, ligg osv med min 3 månader gamla valp så går det inte att belöna med annat än godis. Hur mycket godis kan jag ge utan att det blir för mycket?"

VARFÖR i hela fridens namn börjar de träna med en så liten valp istället för att bygga upp en underbart bra grundrelation med sin hund? Varför inte börja träna på att leka? Hitta saker som hunden tycker är roliga, saker som går att belöna med vid träning och saker som får hunden att tycka att ägaren är så kul att hunden vill vara med ägaren. Blir valpen vild av lek? Jamen, lär hunden att avbryta leken på kommando osv så att ägaren kan styra leken. Vill valpen inte leka? Det tror jag inte ett smack på. Valpar leker. Däremot leker olika valpar på olika sätt. Vissa älskar dragkamp, vissa älskar att jaga något som kastas iväg eller dras längs golvet i ett snöre. Andra vill bara bli klappade eller få höra matte ropa "ÅH vilken duktig, duktig valp du är!".

Visst är det bra om hunden går att belöna med godis, men det blir nog svårare än om man kan belöna med lek också. Vad gör man den gången man glömt godis men behöver få hunden att lyssna? Hur gör man om man vill tävla? På tävlingsplan får man inte ha med godis eller leksaker. Då är det guld värt att kunna leka med hunden utan leksaker.

Jag har ju själv en hund (Zala) som bara går att belöna med leksaker. Ibland fungerar pinnar eller kottar. Just kottar älskar hon, om det är rätt sorts kotte. Runda, spretiga tallkottar ska det vara. Jag gör mitt bästa för att hitta saker hon gillar. Just för att jag insett hur jobbigt det blir att bara kunna belöna med godis.

Wahidah istället, ja henne behöver jag ingenting till. Jag kan "slå" henne i sidan och säga "kom igen då!" så är vi i full fart med att hoppa runt och busa. Hon jagar mig, vi brottas, hon jagar mig lite till, vi springer ikapp, vi brottas mer osv. Lite som när hon leker med andra hundar - och hon fullständigt älskar det. Hon älskar det så mycket att jag varit tvungen att komma på ett stoppkommando, för annars blir hon smått hysterisk i sin lek. Så efter ett tag säger jag åt henne att stå (det är ett av de lydnadskommandon hon kan bäst) och sedan klappar jag henne lugnt över ryggen. Då är leken slut och vi kan sätta igång och träna igen.

Henne lekte jag med de första månaderna. Jag tränade inte. När hon var 4 månader kunde hon knappt sitt eller ligg. Leka däremot, det kunde hon!

Nu har jag en ung liten saluki som snabbt lär sig allt möjligt, bara jag har en plan för hur jag ska lära in olika moment och lyckas tajma belöningen rätt. Just att jag kan variera belöningen mycket gör att jag kan hitta olika belöningar för olika moment. Vill jag ha mer tempo, då leker vi, vill jag få henne lugnare och mer koncentrerad så blir det godis.

Jag förstår inte riktigt varför folk är så dåliga på att leka med sina hundar.