Att jobba bort ett dumt beteende...

Min lilla jäkla Wahidah har under sin uppväxt tyckt om att tugga på ALLT. Om hon dessutom varit tvungen att ha koppelvila pga skada eller liknande så har hon blivit vidrig.

Senaste tiden har det varit lugnt. Hon har varit totalt jättesnäll och jag har förundrats över att hon varit snäll trots att hon nu haft problem med tramdynor, borrelia osv.

Det har bara funnits ett undantag: sängkläder.
Den lilla hunden är tokig i att tugga på sängkläder, men eftersom hon varit tokig i att tugga på annat förut så har jag bara sett det som "ett vanligt tuggproblem".

Igår tuggade hon dock på mina sprillans nya, fina sängkläder och jag blev så besviken och frustrerad att jag började skriva av mig i ett forum, samt fråga vad tusan man gör. Som tur är finns det mycket bra folk där och en person som skriver mycket i forumet har ofta väldigt kloka idéer. Så även nu.

När jag tränar Wahidah så skäller jag aldrig på henne. Hon tar inte åt sig av sådant, så istället "dirigerar jag om henne". När hon hoppat upp på diskbänkar har jag lärt henne att först hoppa upp, sedan hoppa ner (på kommando) och då belöna mer när hon hoppar ner än att hoppar upp. Jag har även lärt henne att "nej" innebär att hon ska bryta det hon gör (det är alltså inte ett skällsord här). Det resulterade i att jag lätt kunde bryta henne innan hon hoppade upp på bänken, om jag såg henne i tid och om jag kom när hon redan var uppe, ja då sa jag åt henne att hoppa ner. Problemet löstes på så sätt helt utan konflikter och när hon efter ett tag insåg att hon ändå bara fick hoppa ner hela tiden så har hon i princip slutat helt med att hoppa upp på bänkar.

Så försöker jag lösa alla problem, genom att istället för att bestraffa det negativa, dirigera om och lära in ett annat beteende samt förstärka det så mycket att risken för det dåliga beteendet inträffar blir i princip en obefintlig risk.

Hur får man då över det på att tugga lakan och att låta bli dem?
Wahidah kan "nej" och hon kan "loss". Hon har tuggben att tugga på om det är tuggandet hon vill åt. Det hjälper inte, lakan tuggar hon på ändå.

Men så kom den här smarta forumsmedlemmen att tänka på en sak som jag inte tänkt på.

Zala har sin sovplats. Hon ser buren som "sin" och dit går hon så fort hon vill vara ifred. Hon bäddar ner sig rejält där och ligger där väldigt mycket. Wahidah har då att välja på fåtöljen, sängen eller en dyna jag lagt bredvid skrivbordet. Mjukt på alla ställen, men hon kan bara bädda och ha sig i sängen.

Wahidah gillar att bädda. Hon gillar att "gosa in sig" i saker, vill gärna "ta hand om andra" genom att slicka på dem, ligga nära, "gnaga" lite gosigt osv. Zala gillar inte att ligga nära Wahidah och om Wahidah då inte kan gosa med mig osv, ja då får hon gosa med sig själv.

Troligtvis är det alltså det hon gör när hon tuggar sängkläder - hon myser till det lite för att ha någon egen, trygg sovplats.

DÄR har jag även (troligtvis) en lösning på problemet.
Jag ska köpa en ny hundsäng. Tankarna går nu åt en större plastbädd med höga kanter. I en sådan kan jag ju lägga in lakan, filtar osv som hon kan bädda med. Ställer jag den bädden bredvid skrivbordet så står den dessutom lite avskiljt så att det blir lite som "hennes rum".

En bädd ska alltså införskaffas nu i veckan. Fram till dess får jag hålla henne aktiverad, ha överkast på sängen och påminna henne om att det finns tuggben så fort jag upptäcker att hon vill tugga på något.

Jag vågar nästan tro att jag har en lösning på vårt problem nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0