Salukitrix

Idag fick Wahidah leka med Hajto och Abbe i den största av rastgårdarna häromkring - och hon är fortfarande hel! Inga trasiga tassar, ingenting, bara en trött och glad W. Nu vet jag dessutom vad hundarna är för ras! De är av rasen kleiner münsterländer! Jag har knappt sett sådana på bild innan, men jag tror faktiskt att jag gillar dem. Framförallt Hatjo är jättecharmig, med sin enorma tunga(!) och tunna kropp. Han är visst för smal, men med tanke på att jag tycker att alla hundar som inte är vinthundar ständigt ser tjocka ut, så är det inte så konstigt att jag tycker att han är fin då.

Efter lekandet var Wahidah i alla fall väldigt trött. Vi gick dessutom upp till morsan för att titta till katten så det blev ännu en liten promenad.

När hundarna hade fått kvällsmat så skyndade jag iväg till Ikea, för att köpa en förvaringsgrej att ha hundprylar i.
Totalt var jag borta i 1 timme och 5-10 minuter - och Wahidah var lugn hela tiden! Hon var vaken när jag åkte, men låg ändå lugnt och vilade när jag kom tillbaka! Hon hade inte ens tuggat på sängkläder. Ingenting, bara varit underbart snäll och det känns fantastiskt att det går åt rätt håll! Äntligen. Ingneting är omöjligt.

Lekbilder!