Nattliga funderingar.

Jag tror bestämt att Wahidah varit för snäll för länge. Nu blir jag nämligen valpsugen av att se på söta valpbilder. (Tidigare har jag bara tänkt på ung, jobbig Wahidah för att bli avskräckt)

Hade det inte varit fint med en liten salukivalp? En liiten snäll, busig men duktig valp? Gärna samma kropp osv som Zala, gärna en Zala på alla sätt och vis, fast utan osäkerheten mot andra hundar. Och så gärna en mörk valp, grizzle eller så... Ge mig en sådan tack?

Hundarna har bäddat ner sig för natten nu. Zala har precis som vanligt dragit bort sängöverkastet och täcket för att rulla ihop sig uppe vid huvudkuddarna. Idag bäddade hon dock så ivrigt att hennes huvudkudde flög ner på golvet, så hon får ha sängöverkastet som huvudkudde istället. Det duger tydligen också.

Wahidah ligger utslängd i fåtöljen. Hon låg nyss på rygg i nya hundsängen och drömde. Det är ett gott betyg. Jag hoppas att hon kommer fortsätta trivas i den, för det är en bra hundsäng.

Lilla fröken W började förövrigt löpa idag, vilket kan förklara varför Zala var senare än vanligt med sitt löp - de börjar helt enkelt tajma in varandra nu. Äntligen. Sjukt praktiskt också, framförallt om vi ska åka till någon vän som har hanhundar. Det blir lättare att planera då. Tex hade jag gärna åkt till min vän Viktoria som har en salukihane, för att bo där en knapp vecka, åka på LC-tävling och låta hundarna busa i sandtaget ihop. Nu får vi se om jag kan få Wahidah i tävlingskondition tillräckligt snabbt... Det är tveksamt.

Ikväll har vi förövrigt träffat två nya människor! Vi fick finbesök av två personer som ville träffa mina damer för att de är nyfikna på salukin. Den ena har varghund och den andra har haft varghund, men ville nu ha någon mer långlivad och frisk ras. Det blev en regnpromenad till rastgårdar, massor av salukiprat och jag blev glad av att höra att de vill ha en funktionell hund. Tyvärr glömmer så många idag bort att salukin faktiskt ska kunna fungera som jakthund. Jag hoppas absolut att de här människorna fortsätter tänka sunt, skaffar sig varsin fin saluki och ser till att hålla igång med dem på lure coursing, kapp eller något annat som är kul att syssla med.

Springa runt i en utställningsring kan vem som helst, jaga kan inte vem som helst och jag är uppriktigt orolig för vad som ska hända med alla världens hundraser om folk inte tar sitt förnuft till fånga när det gäller utställningar. Det är sällan det mest funktionella som vinner i utställningsringen. Kolla bara på hur det blivit med schäfer, golden retriver, labrador retriver och alla dessa hundar med intryckta näsor som inte kan andas, extrema pälsar som inte är funktionella för fem öre osv. Hur ska det sluta för salukin om folk glömmer bort funktionen?

Det finns alltid någon som har sagt något bättre än vad man själv kan uttrycka något. I det här fallet väljer jag att citera Karen Fisher som har kennel Ruweis i England.
"The breed is a continuance of the first imports, Arabian hunting dogs, it is not an improvement on them. Salukis should look the same as they always have, balanced and functional just as they can still be found today in their native lands."


En ett år gammal bild från släphareträning i sandtaget. Galningen som vill mörda trasan är Zala.
Bilder från kapplöpningsbanan som jag fotade i lördags har jag visst inte lagt upp än. De bilderna kommer imorgon, det lovar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0