Trött Wahidah

Tidigt i morse så gav vi oss iväg, mot hundöarna. SL:s reseplanerare var helt åt helvete, så resan som jag trodde skulle ta 45 minuter visade sig ta 1 timme och 45 minuter...

Väl framme träffade vi Gerd och hennes underbara saluki Amir och vackra saluki Jamila. Vi gick runt öarna, pratade lite och Wahidah och Amir lekte för fullt. Då och då var även Jamila med och jag tror att vi allihop var trötta när vi kom hem. Tröttast var kanske Wahidah ändå. För ÅH vad hon sprang och hon orkade knappt gå från tågstationen till lägenheten (en promenad som vanligtvis tar 10 minuter, tog nu minst en kvart i Wahidahtempo).

När jag kom hem fick Wahidah lite mat och därefter la hon sig i fåtöljen. Jag passade på att gå ut med Zala för att rasta henne. Det var i stort sett första gången, kanske någonsin, som jag tagit ut Zala på promenad och lämnat Wahidah helt ensam och obevakad hemma. Men, det gick finfint och Wahidah vilade lugnt när vi kom tillbaka.

Lite bilder från dagen:

Under den långa väntan på en av bussarna...


Jamila


Amir och Wahidah


Bad!


Svårfotad, svart Amir.


Andra badet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0