Salukitrix

Igår var vi som sagt var på kapplöpningsbanan! Min snälla far körde oss dit, väntade där under hela tävlingen och körde sedan hem oss. Istället för 2 timmars resa (enkel väg) så tog det bara 40 minuter. Guld värt.

Salukiloppet var sist av alla lopp och alla loppen var sololopp (dvs. hundarna sprang en och en, men hunden med bäst tid vann). 5 hundar kom till start. Tyvärr har vi ont om salukis på banan och jag hoppas verkligen att det kan komma fler kapplöpningsintresserade till banan nästa år.

Jag fick hjälp av en annan person att starta Wahidah, för att kunna fotografera alla springande salukis. Tack för det!

Precis som vanligt var Wahidah långsammast, men den här gången var hon inte ens lite anfådd efter att ha sprungit, drack inte ens vatten men ville däremot gärna springa mer och försökte ta sig in i startboxarna när vi sedan gick förbi dem. Med andra ord: jag är rätt övertygad om att hon inte ansträngde sig och säkert hade kunnat få bättre tid om hon velat. Menmen. Hon hade kul. Jag hade kul. Vädret var fantastiskt.

Och vi fick faktiskt en liten prisrosett! En liten gul rosett som nu sitter på min vägg och jag hoppas absolut på att vi ska få fler prisrosetter för arbetsprestationer, oavsett vad vi råkar tävla i framöver. Jag är villig att testa det mesta med min unga dåre.

Vann gjorde salukin Byleist, tvåa var Wahidahs bästa vän Amina och trea var Damon. På fjärdeplats var en hund som kallas för Goliath, men som jag inte sett förut. Tiderna har inte kommit ut på klubbens hemsida än.

Lite bilder!

Goliath


Damon och Byleist


Amina


Wahidah!




Hela gänget! (Min far håller i Wahidah)