Lydnadsträning.

Under eftermiddagen idag såg jag till att träna lite lydnad i köket med Wahidah. Mest för att hon var vild, men även för att jag kände mig lite sugen på att träna. Eftersom kameran som jag filmar med inte hade laddat batteri så valde jag att vänta med alla de trick som är min utmaning från er läsare.

Istället tränade vi fritt följ, försökte få till fin position även vid små, små förflyttningar och så lekte vi en hel del. Under fritt följ såg jag även till att tänka på vad jag själv gjorde. Inga onödiga dubbelkommandon. Gå rakt. Inte titta ner på marken som om jag skulle leta efter myror framför fötterna. Det gick nog ganska hyfsat.

Jävlar vad bra det gick! Hade jag kunnat infoga tretusen gröna, glada, hoppande smileys här så hade jag gjort det. Istället får jag försöka uttrycka mig med ord.

Som belöning hade jag godis, lite foder och en gosedjurskanin. Varierade lite, lekte lite utan varken gosedjur eller godis också. Varierade för att få henne lite "vaken" och det fungerade helt klart bra. Hon gick med så utmärkt skitbra posititon att det kändes som om vilken lydnadsdomare som helst hade gett oss solklara 10or på det. Hon satte sig snabbt när jag stannade, höll både kontakt och position vid små svängar och klarade de små förflyttningarna och tvära svängarna bättre än väntat. Vilken jäkla hund jag har!

Det var power i henne idag! Inget överdrivet som får henne att flamsa runt eller tränga när hon går, ingen slarvig position eller sega eller sneda sättanden. ALLT gick tokbra och jag kände för att hoppa runt i hela lägenheten efter det där. Det gjorde jag också, tillsammans med Wahidah och gosedjuret. Kom t.o.m. ihåg att belöna mer och roligare ju bättre hon presterade.

När vi sedan lekte med gosedjuret (dragkamp) så drog hon ordentligt, fick vinna leksaken några gånger och då ruskade hon om den som om den skulle dödas. MEN hon sprang inte iväg ens några steg och hon sträckte snabbt fram den igen för att jag skulle ta tag i den igen! Det har i princip aldrig hänt förut!

Några gånger så sa jag åt henne och släppa. Hon släppte snabbt och då kastade jag iväg gosedjuret genom hela rummet. Wahidah for efter i full fart, högg gosedjuret - och sprang tillbaka till mig på en gång! Det fick mig om möjligt ännu mer förvånad. Jag var helt övertygad om att hon skulle hugga gosedjuret, springa iväg till ett annat rum och komma först när jag ropade på henne. Men inte. Hon kom direkt och utan att jag ropade.

Är det verkligen en saluki jag har?

Kommentarer
Postat av: Ronja

Man blir verkligen pepp på att träna själv när man läser om dina framsteg :)

2010-10-30 @ 06:55:47
URL: http://skogsfjonkan.blogspot.com
Postat av: Alice

Min japanska spets var också lite sådär en gång

2010-11-10 @ 17:26:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0