Så det kan bli!

Idag slutade jag när jag skulle på jobbet, så när jag kom hem hann vi med en långpromenad. Planen var att gå till rastgården efter långpromenaden, men när jag kom i närheten av den så såg jag att det var några i den. Surt! Jag släpper ju aldrig mina hundar med okända hundar...

MEN, så såg jag en salukisvans fladdra till! Jag gick närmare. Plötsligt såg jag att en av människorna var MajLis, och den andra människan var min vän Emma. De hade med sig MajLis 3 salukis, Jajja, Razzika och Tove. Jag blev lite sur över att inte kameran var med mig...

Wahidah fick leka med Razzika och Tove. Zala och Jajja hölls kopplade. Efter en stund var Wahidah jättetrött, Tove och Razzika ännu tröttare, så MajLis och Emma gick hem med hundarna. Wahidah fick springa lite mer med Zala och därefter gick även vi hem.

Nu har jag med andra ord en väldigt trött liten Wahidah.
Jag älskar trötta Wahidor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0