Salukitrix

Även den här onsdagen blev det en tur till Hundöarna med Wahidah. Där mötte vi Gerd och hennes Amina. Våra tokiga salukidamer blev otroligt glada av att få springa på de stora öarna och efter ett tag dök min vän Ellen upp med sina fläckiga tokhundar.
Sedan blev det lite "äventyr" också i form av att hunddagiset som var där precis när vi kom, faktiskt glömde två hundar på öarna! Den ena hunden hämtade de relativt snabbt, men det tog ett bra tag innan de kom tillbaka för att hämta den sista hunden. Stackars hunden höll sig runt oss och undrade väl varför hela "flocken" försvunnit. Jag blev mer övertygad än någonsin om att ingen som passar min hund, oavsett om det är dagmatte eller hunddagis, någonsi ska få släppa mina hundar lösa...











När vi sedan kom hem så vilade vi en stund. Därefter gick vi till rastgården, för att Zala skulle få lite roligt också. Wahidah åt på en pinne och stod på några stockar för att kolla på världen. Zala och jag busade lite, tränade lite tricks, jag såg till att jaga henne när hon åt hundskit som andra hundägare lämnat och så fotograferades det lite igen.

Nu ikväll har jag två nöjda hundar och imorgon ska jag försöka ta det lugnt. Det där med att ta det lugnt är verkligen tråkigt...

Även idag fick vi sällskap av Ronja och hennes hund Kastor.
Det blev en lång tur i skogen och allt var jättefint.

Idag åkte jag och Wahidah iväg till hundöarna. Jag har tänkt göra det länge, för att Wahidah ska få komma ut och träffa andra hundar att leka med, utan att Zala är med. Nu blev det alltså av och vi hade sällskap av Gerd och hennes hundar Amina och Jamila.

Det blev mycket lek (framförallt för Amina och Wahidah) och efter ett tag kom ett gäng andra vinthundar. Wahidah lekte glatt med alla och var väldigt trött när vi sedan kom hem.
Bussresan dit och tillbaka gick finfint. Dessutom kunde jag lämna henne i 50 minuter under eftermiddagen utan att hon gjorde något annat än låg lugnt i fåtöljen och vilade!

Kort sagt: vi har haft en väldigt bra dag!

Vi gick runt en liten sjö, jag och Ronja. Våra hundar var glada och jag var väldigt glad åt att Zala dels accepterade Kastor väldigt bra trots att han är stor, lurvig och livlig och dels glad för att hon uppförde sig oväntat bra vid de hundmöten som var.

Hon har faktiskt blivit väldigt mycket bättre vid hundmöten, min tant. Jag är stolt över henne och lite stolt över mig själv som orkat och orkar jobba för att lösa problem som finns och dyker upp med hundarna.

Det blev inte så mycket fotograferat under promenaden, men hundarna hoppade runt på stockar, kollade på vattnet, gick på en konstig bro och så åkte vi ju både tunnelbana och pendeltåg. De är helt klart fortsatt trötta och nöjda.

I morse låg de tillsammans i sängen och verkade väldigt nöjda. Det är en syn som faktiskt blir vanligare och vanligare. Älskade tokhundar...

Det blev en tur till rastgården som jag ville besöka. Helt okay storlek på den, men lite besviken blev jag ändå, för det var mer grus i den än vad jag mindes att det var.



På vägen hem klev vi av pendeltåget en station "för tidigt" och fick därmed en bra promenad också. Vi gick förbi en rastgård som är lika stor som den vi först besökte, men med ordentligt gräs att springa på. Kalasbra.





Jag fotograferade en "uppställningsbild" på Wahidah också, i första rastgården.

Det är fantastiskt väder ute idag och vad passar då bättre än en långpromenad? Vi ska ta oss till en ny rastgård har jag tänkt. Eller, ny och ny, en rastgård där jag inte varit på säkert ett år. Den var väldigt bra, med bra staket, lite berg, bra springyta osv. Värt att testa om man hittar till den med andra ord.
Blir klockan inte för mycket så kanske det blir en tur in till stan också. Djurgården är vackert.

Jag har lite dåligt samvete för att jag inte tränat varken lydnad eller tricks med damerna på ett tag. Frågan är bara - vad ska jag göra? Jag vill prova något nytt. Agility kanske man skulle försöka ta tag i igen?

Även idag har vi klättrat runt i skogen. Det gäller att passa på - nästa vecka ska det kanske regna.
I tre timmar var vi ute, gick på små stigar, gick ner till vattnet och hittade ännu fler små stigar.




När vi kom hem så ville Zala bli klappad...


Wahidah nöjde sig med att ligga på sängen och titta ut genom fönstret.

Min älskade Säl! Här står hon på en sten och tittar på några bärplockare.



Idag har vi gått en långpromenad på skogsvägar, hälsat på morsans katt och sedan haft massage-stund här hemma. Det är lite jobbigt att massera Wahidah, för hon älskar det. Så fort jag börjar massera så ska hon tvätta mig, slicka mina armar eller sträcka på sig så att jag kommer åt att massera någonstans där jag inte hunnit massera än. Zala gillar också att bli masserad och pratar högljutt då, men hon blir alltid sur när jag ska vända henne för att massera andra sidan och försöker lite halvhjärtat att sprattla iväg. I vilket fall som helst är det mysigt att massera dem och jag ska verkligen se till att göra det nu efter varje gång vi varit på kappbanan eller liknande.

Vill någon veta mer om hundmassage kan jag rekommendera den här boken: http://www.bokus.com/bok/9788292189351/hundmassage-och-stretching/

Wahidah mådde bättre idag än igår och eftersom hon inte har haft feber så har jag för tillfället lugnat ner mig. Veterinären ska dock besökas på måndag ändå och då ska jag se till att de tar ordentliga prover mot fästingsjukdomar.

Imorgon ska vi, trots Wahidahs otur, iväg till kappbanan. Fröken W ska (självklart) inte få springa, men Zala ska få springa igen! Sedan ska jag göra mitt bästa för att få riktigt bra bilder från banan. Har jag tur så kan någon annan släppa Zala också, så att jag kan fotografera henne. Det hade varit kul.

Nu blir det alltså några timmars skönhetssömn, eller ja, kraftåterhämningstillfälle. Sedan ska fotoväskan packas och därefter möter vi upp min vän Sara med italienaren Nino och åker iväg.

Jag lovar att skriva om hur det gått samt lägga in bilder från banan imorgon under kvällen! Förra gången sprang Zala ett varv på ca 24,5 sekunder (kommer inte ihåg exakta tiden). Det ska bli spännade att se vad hon får för tid nu.

Igår gjorde jag dessutom en förändring i maten för Wahidah. Hon är ju en tjockis nu... Så nu får hon 1dl mindre foder än vanligt och får morötter för att slippa känna sig hungrig. Utöver det ska vi såklart se till att öka motionen, så fort jag vet att hon mår bra. Vi SKA i form igen. Jag vägrar ge upp.

Igår var sista arbetsdagen för mig. Fredagsstängt är en väldigt trevlig idé.

Nu sitter jag med en italiensk vinthund i knät. Han heter Nino och jag är hundvakt åt honom idag under tiden som matte och husse är på jobbet. Wahidah är förvånansvärt obrydd och Zala tycker att han är okay - så länge han inte kommer för nära där hon ligger och sover.

Under den timme som han nu hunnit vara här (fysjutton vad "vanligt folk" börjar jobba tidigt!) har han sprungit runt lite, skällt ut min far, sprungit runt lite mer och velat undersöka precis allt. Nu börjar han dock koppla av och jag tror absolut att det här kan gå riktigt bra. Om det går så bra som jag tror att det kan göra så är tanken att jag ska bli dagmatte åt honom. Det är rätt så perfekt faktiskt. Få "en ny" hund, bekanta sig på riktigt med en ny ras, men slippa det fulla ansvaret som det innebär att ha en till hund och kunna hålla igång med mina egna hundar på kvällarna och helgerna.

Om två timmar ska vi ge oss iväg. Då är det dags att fixa kapplicensbok till Wahidah! Tanken är att hon ska springa licenslopp på söndag. Jag längtar!

Jag har fixat så att jag slutar en timme tidigare på jobbet varje dag. En timme tidigare varje dag innebär att det inte blir några problem alls att hinna med en långpromenad och rastgårdsbus varje dag för mig och hundarna!

Idag gick vi lite i skogen, bara för att det var länge sedan och på hemvägen gick vi förbi rastgården.
Nu har jag glada hundar som sover lugnt.

Imorgon ska vi på promenad med en vän och hennes italienska vinthund. På fredag ska jag vara hundvakt åt den lilla fyrbeningen och så ska jag iväg söder om stan för att fixa kapplicensbok åt Wahidah!

I helgen blir det kapplöpning på söndagen och lördagen ska därför ägnas åt viktiga saker, som städning, planering, röstning(!) och lite annat smått och gott.

Idag gick jag och damerna till rastgården igen. Det är det bästa med att sluta vid kl 16 på dagarna - jag hinner gå en längre promenad med hundarna på kvällen och vi hinner till rastgården.

Zala blev på bushumör idag och Wahidah var vild som vanligt.
Eftersom det var lite mörkt ute blev bilderna inte toppenbra, men jag hoppas att man ser att de har kul i alla fall!

Idag slutade jag när jag skulle på jobbet, så när jag kom hem hann vi med en långpromenad. Planen var att gå till rastgården efter långpromenaden, men när jag kom i närheten av den så såg jag att det var några i den. Surt! Jag släpper ju aldrig mina hundar med okända hundar...

MEN, så såg jag en salukisvans fladdra till! Jag gick närmare. Plötsligt såg jag att en av människorna var MajLis, och den andra människan var min vän Emma. De hade med sig MajLis 3 salukis, Jajja, Razzika och Tove. Jag blev lite sur över att inte kameran var med mig...

Wahidah fick leka med Razzika och Tove. Zala och Jajja hölls kopplade. Efter en stund var Wahidah jättetrött, Tove och Razzika ännu tröttare, så MajLis och Emma gick hem med hundarna. Wahidah fick springa lite mer med Zala och därefter gick även vi hem.

Nu har jag med andra ord en väldigt trött liten Wahidah.
Jag älskar trötta Wahidor.

Idag var vi ute på min favoritrunda. 3½ timme tog den idag, eftersom vi stannade till tusen gånger när jag fotograferade. Zala fick vara lös lite, Wahidah hoppade runt på stenar och vi alla tre var glada.







Jag har även tränat tricks och lydnad med hundarna och filmat det, meeen filmklippen ligger kvar på kamerans minneskort. Imorgon ska de nog dyka upp här.

Idag gick jag och damerna ut på en skogspromenad. Den blev inte så lång, eftersom det började regna, men den lilla stund vi var ute var väldigt trevlig. Dessutom gick vi förbi någon terrier, såg ut som en tjock, strävhårig, högbent jack russel eller något sådant. Den tittade på oss. Hoppade efter oss längst ut i sitt koppel osv. Men den var tyst. Tyst var även Zala! Hon gick jättefint, tittade på den och var lite spänd, men inget mer. Jag är imponerad och väldigt glad.

Skogsbild på Wahidah:


Nu hade jag tänkt ge mig av till rastgården, men en snabb blick genom fönstret fick mig att ställa in de planerna. Det regnar fortfarande...

Eftersom vi alla mått bra nu så blev det en långpromenad runt lunchtid idag.

Vi gick på skogsstigar, klättrade runt lite på jobbiga ställen, tittade på fin natur, tog två vattenpauser och hade det bra. Heja oss! Vi ska komma i form nu och om man tittar på bilderna tycker jag faktiskt att Wahidah ser ut att ha blivit lite smalare och Zala har ju i alla fall en del muskler. (Bilder på mig skippar vi. Jag är inte i form alls.. Än.)

Titta så bra stig som får en att faktiskt lyfta lite på fötterna!


Vid vattnet:

Wahidah där Wahidah är som gladast - högt upp så att hon kan titta ut på hela världen.



Förresten, här ser hon ju inte ens tjock ut!

3 timmar ute. Först en lång skogspromenad (det blev svettigt!) och sedan lite, lite spring i rastgård. Heja Wahidah!

Jag har börjat skriva upp vad vi gör varje dag i min kalender och jag ska nog börja väga mina damer också och skriva in vikten i kalendern. Som det ser ut nu har de fått springa i rastgård varje dag i en vecka och vi har gått långpromenad alla dagar utom 2. (Dåligt väder och vi tog istället flera smårundor, så lite rörde vi på oss)

Nu sover båda hundarna och snart ska vi kanske upp till morsan.
Kompaktkameran är iväg på resa, så det kommer inte bli några fler filmer innan måndag och det är svårt att fotografera sig själv när man tränar, men jag ska försöka att fotografera andra roliga bilder på hundarna under tiden, samt se till att skriva lite här varje dag ändå.

Heja oss! Nu ska vi alla tre komma i bra kondtion.
Wahidah och jag ska bli smala och få muskler. Zala ska bygga muskler och få hålla igång på lite olika sätt så att hon håller sig så smidig som möjligt.
Vi har i alla fall kommit igång nu!


(Nu har jag dessutom sett till att skapa några nya bloggkategorier och sorterat ALLT jag skrivit här i bloggen under dessa kategorier. Förhoppningsvis blir det bra, om man nu vill läsa något gammalt jag skrivit.)

Jag har kommit igång med filmandet nu!
Tyvärr har jag ju bara en sketen kompaktkamera att filma med.. Jag önskar så otroligt mycket att jag kunde filma med en kamera där man kunde zooma samtidigt som man filmar. Det är en omöjlighet nu. När jag har råd ska jag köpa en sådan kamera och då ska jag filma busande hundar, hundar på LC och kapp och allt möjligt.

Såhär blev det i alla fall när hundarna släpptes i rastgården idag.
Vi gick till den lilla rastgården, vars största fördelar är att den är nära oss och har bra staket. Tillräckligt stor för att de ska kunna springa av sig det värsta i alla fall - och eftersom det regnade tidigare under dagen ville mina inte springa mycket alls...

Idag åkte vi iväg en bit, för att få gå promenader på nya ställen.
På kommunens hemsida såg jag att det skulle finnas en rastgård jag inte tidigare varit på, så vi åkte dit.



Rastgården var inte stor. Fårstängslet lågt och det gick runt många hundar m.m. i närheten av rastgården. Troligtvis är den i princip aldrig tom (och jag släpper inte ihop mina hundar med okända hundar i små rastgårdar).

Kort sagt. Dit åker vi inte igen.

Istället åkte vi hemåt och passade på att vara en stund i vår närmaste rastgård. Den är inte heller så väldigt stor, men den har i alla fall väldigt bra staket! Wahidah sprang ingenting. Zala gick bara efter mig och ville ha godis, men de verkade ändå glada över att få gå lösa en stund.



Nu sitter jag och funderar på vad vi ska göra imorgon. SMHI påstår att det ska regna imorgon och i övermorgon. Kanske tar vi bara småpromenader och tränar lite inomhus då? Jag borde verkligen träna lydnad med Wahidah och hitta på något nytt för Zala att lära sig. Men vad ska man lära dem?

Har hört något om en saluki som lärde sig vifta på svansen på kommando, och en som lärde sig lägga tassarna i kors på kommando.. Det kanske vore något?